Räkna ut sjuklön 2026 – karensavdrag och lön dag 1–14

Nästan. Sjuklönen är 80 procent av den lön du går miste om (6 § första stycket), men sedan dras karensavdraget från den summan. Vid kort frånvaro blir den verkliga nivån därför klart lägre än 80 procent – vid en enda sjukdag i en femdagarsvecka blir den noll.

Tjugo procent av den sjuklön du i genomsnitt får under en vecka (6 § andra stycket). Läs basen noga: 20 procent av en veckas sjuklön, inte av en veckas lön. Med 32 000 kr i månaden blir veckolönen 7 385 kr, en veckas sjuklön 5 908 kr och avdraget 1 182 kr. Avdraget är lika stort oavsett när på dagen du blir sjuk, och görs en gång per sjukperiod.

Därför att karensavdraget för den som jobbar fem dagar i veckan är exakt lika stort som en dags sjuklön – 20 procent av fem dagars sjuklön är en dags sjuklön. Karensdagen avskaffades 2019 genom lag (2018:648), men för en jämn femdagarsvecka blev utfallet vid en hel sjukdag detsamma. Den som blir sjuk mitt i ett långt arbetspass, eller som jobbar olika långa dagar, förlorar däremot inte längre hela dagen utan bara ett avdrag av bestämd storlek.

Sjuklöneperioden är den första sjukdagen plus de tretton följande kalenderdagarna (7 § första stycket). Är du sjuk längre sjukanmäler arbetsgivaren dig till Försäkringskassan och du ansöker om sjukpenning. Då byter ersättningen grund: den räknas på din sjukpenninggrundande inkomst, inte på månadslönen, och ger inte jobbskatteavdrag. Sjukpenningkalkylatorn och SGI-sidan ovanför räknar ut båda delarna.

Nej, inte om den nya sjukperioden börjar inom fem dagar från det att den förra avslutades. Då räknas perioderna ihop: den nya sjuklöneperioden omfattar bara så många dagar att de tillsammans blir fjorton kalenderdagar, och något ytterligare karensavdrag görs inte (7 § tredje stycket). Regeln gäller hos samma arbetsgivare; dröjer det längre än fem dagar börjar en ny period med ett nytt avdrag.

Inte hur många gånger som helst: har du under de senaste tolv månaderna fått avdrag vid tio tillfällen ska avdrag inte göras för ytterligare sjuklöneperioder (6 § tredje stycket). Därutöver finns särskilt högriskskydd från Försäkringskassan, men de två grunderna i 13 § första stycket ger olika skydd. Beviljas du det för att sjukdomen kan antas medföra ett större antal sjukperioder (punkt 1) betalas sjuklönen ut utan karensavdrag (15 §). Beviljas du det för risk för en eller flera längre sjukperioder (punkt 2) gäller enligt 13 § tredje stycket endast 16 §: arbetsgivaren får ersättning för sjuklönekostnaden, men karensavdraget dras från din lön som vanligt.

Ja. Sjuklön betalas av arbetsgivaren som lön och är därför arbetsinkomst: 67 kap. 6 § inkomstskattelagen definierar arbetsinkomster genom att hänvisa till bland annat 59 kap. 8–12 §§ socialförsäkringsbalken, och 59 kap. 8 § omfattar lön som en försäkrad fått som arbetstagare. A-kassa och sjukpenning står i stället i 59 kap. 13 § punkt 8 respektive punkt 4, utanför hänvisningen. Vid 32 000 kr i månadslön är jobbskatteavdraget värt ungefär 3 500 kr i månaden.

Har du timlön och rätt till sjuklön räknas den likadant: 80 procent av timlönen för de timmar du skulle ha arbetat, och karensavdraget är 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. Välj Timlön ovan och ange hur många timmar du brukar jobba; varierar arbetstiden gör arbetsgivaren en bedömning av en genomsnittsvecka. Är du behovsanställd utan rätt till sjuklön betalar Försäkringskassan i stället.

Ofta ja – därför kallar sidan resultatet lagens miniminivå. 2 § andra stycket sjuklönelagen säger uttryckligen att den närmare beräkningen enligt 6 § första och andra styckena får bestämmas genom centralt kollektivavtal. Många avtal lägger dessutom på sjuklön utöver lagens dag 1–14, men hur mycket och hur länge skiljer sig mellan avtalsområden. Kalkylatorn räknar inte på något enskilt avtal – fråga facket eller läs ditt avtal.