Ny kalkylator – räkna ut årsinkomst
Inkomstkalkylen har fått ett nytt verktyg: Räkna ut årsinkomst. Det räknar om en timlön, en månadslön eller en deltid till en årsinkomst – med OB-tillägg och semesterersättning, före och efter skatt. Frågan kommer sällan av nyfikenhet. Det är oftast en bank, en hyresvärd eller Försäkringskassan som vill ha siffran, och då ska den vara rätt.
Semesterersättningen är tolv procent – men inte på hela lönen
Här räknar de flesta fel, och det är värt att säga rakt ut. De tolv procenten kommer ur procentregeln i semesterlagen (1977:480): semesterlönen ”utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret” (16 b § första stycket). Att regeln också styr semesterersättning – alltså pengarna du får i stället för ledighet – följer av 29 §, där det står att semesterersättning ”bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön”. Utan den paragrafen hänger de tolv procenten i luften.
Men procentregeln gäller inte alla. 16 § andra stycket räknar upp fem fall där den ska användas, och det första är den som har ”lön som inte är bestämd per vecka eller månad” – i praktiken timavlönade. Arbetsgivaren får dessutom alltid välja procentregeln, och den rätten är villkorslös: enligt 16 § första stycket gäller huvudregeln bara ”om inte annat framgår av andra stycket eller arbetsgivaren väljer att beräkna semesterlönen enligt 16 b §”. Något krav på att procentregeln ska vara enklare eller förmånligare ställer lagen inte. Har du månadslön gäller i stället sammalöneregeln i 16 a §, och då ingår semesterlönen redan i månadslönen: du får din vanliga lön under semestern, plus ett semestertillägg för varje betald semesterdag. Att lägga tolv procent ovanpå själva månadslönen vore därför att räkna samma pengar två gånger.
Däremot gäller det bara lönen. Rörliga lönedelar – OB, skifttillägg, provision – bär inte sin semesterlön, eftersom de inte tjänas in under semesterveckorna. 16 a § tredje stycket ger därför tolv procent på dem också: ”Har arbetstagaren även rörliga lönedelar är semesterlönen för dessa lönedelar tolv procent av arbetstagarens sammanlagda förfallna rörliga lön under semesteråret.” För en månadsavlönad med 1 500 kr i OB i månaden är det 2 160 kr om året, och kalkylatorn räknar med dem.
Kalkylatorn följer den uppdelningen. Har du månadslön utan rörliga delar händer ingenting när du kryssar i rutan – och sidan skriver ut varför, i stället för att tyst strunta i valet. Ett förbehåll värt att känna till: semestertillägget på 0,43 procent per betald semesterdag ingår inte i kalkylatorn, eftersom det kräver antalet semesterdagar. Din verkliga årsinkomst är alltså något högre.
Tolv procent av lönen, inte av årsinkomsten
En annan vanlig glidning: procenten räknas på lönen, inte på slutsumman. 16 b § andra stycket undantar uttryckligen semesterlön ur den lönesumma som procenten beräknas på, så påslaget läggs aldrig på sig självt. En lön på 100 000 kr ger 12 000 kr i semesterersättning och 112 000 kr totalt – vilket betyder att semesterersättningen är knappt elva procent av det du faktiskt får ut.
Har du lönetillägg räknas de med i underlaget. Försäkringskassans vägledning om sjukpenninggrundande inkomst säger det uttryckligt: har den anställde lönetillägg, till exempel för obekväm arbetstid, beräknas semesterersättningen på lönen inklusive dessa tillägg. Kalkylatorn gör likadant med OB-fältet.
Tolv procent är dessutom lagens nivå, och den svarar mot de tjugofem semesterdagar semesterlagen ger i 4 §. Ger ditt kollektivavtal fler semesterdagar blir procentsatsen högre – men det följer då av avtalet. Semesterlagen innehåller ingen regel som höjer procenttalet.
Ingen lag säger 174 timmar i månaden
Den som söker på hur timlön räknas om till månadslön möter nästan alltid talet 174. Vi har valt att inte bygga in det, och skälet är att det inte går att belägga som en allmän regel.
Arbetstidslagen (1982:673) säger i 5 § att den ordinarie arbetstiden ”får uppgå till högst 40 timmar i veckan”, och lagen anger inget månadsmått alls för ordinarie arbetstid. Talen finns i stället i kollektivavtalen, och de skiljer sig åt beroende på vilken veckoarbetstid avtalet utgår från. Det är alltså inte ett tal, utan flera, och vilket som gäller beror på var du jobbar.
Därför frågar kalkylatorn efter din veckoarbetstid i stället för att gissa. Vid en 40-timmarsvecka motsvarar det 173,33 timmar i månaden, vid 38,25 timmar 165,75 – ungefär de tal avtalen själva landar på, men härledda ur den arbetstid du faktiskt har. Årsinkomsten räknas på samma sätt som Försäkringskassan gör det: en månadslön räknas upp med tolv, och när månadslön inte är aktuell multipliceras veckolönen med 52. Står en divisor i ditt eget kollektivavtal är det den som gäller för just din lön, och det säger sidan också.
Sidan hänger ihop med de andra verktygen
Ska siffran till Försäkringskassan är det din SGI som avgör ersättningen, och Försäkringskassan har egna regler för vad som får räknas in. Skillnaden är konkret: i SGI:n får semesterersättningen räknas med bara upp till tio procent av lönen, mot de tolv procent lönen själv bär. Gränsen står i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande 2021:11. Den nya sidan säger det och lämnar över – SGI-sidan äger de reglerna, och den länkar nu hit för den som behöver räkna fram årsinkomsten först.
Vill du i stället veta vad som blir kvar i handen varje månad finns lön efter skatt. Raderna efter skatt på den nya sidan använder samma skatteberäkning som den sidan, så de två kan inte säga olika saker om samma lön.